*^* Mitt kaotiska liv *^*

Mitt foto
Västra Götaland, Sweden
Jag är en 24årig tjej som är "mitt i livet", "mitt upp i allt" =) Jag har två tokiga småkillar som gör mitt liv både underbart och helt oförutsägbart galet. Mitt i en stor husrenovering. Började med att vi ville ha en större hall som slutade i en "totalrenovering" och det inkluderar byte av vvs, El, Fönster, flytta väggar, flytta entre, kök, gjuta ny bottenplatta, byta tak... ja det fortsätter. Jag har blivit antagen till Socionomprogrammet i Göteborg vilket känns roligt och spännande. Att man får ta sitt liv till en annan nivå. Varit hemma till och från sedan stora killen föddes för fyra år sedan. Kombinerat mammaledigheten med kortare vikariat, timanställningar och sommarjobb. Fungerat utmärkt då vi kunnat spara mycket dagar, vara mycket med barnen samtidigt som man arbetat, fått livserfarenhet och barnen inte behövt vara alls mycket på dagis. Skolade in lillkillen på dagis nu i augusti. Nu börjar allvaret =) Massa mål och drömmar kring att se världen, skriva en bok och samtidigt vara en bra mamma och uppfostra mina två söner till fina killar. Älskar att klippa och klistra, fotografera och skriva, vilket gör Scrapbooking till ett aldelles perfekt fritidsintresse.

6 sep. 2009

Vecka 1

Tänkte för egen del reflektera lite kring skolan och studierna. Kanske kan man senare se tillbaka på sina reflektioner och antingen få lite överblick av utbildningen eller också se hur man själv utvecklats, smat ha li samlad data från min studietid.

Första när vi skulle till skolan hade jag kollat upp vägen noga så jag inte hade chans att gå fel =)
Läser i Göteborg så blir en del att pendla. Först ta sig in till centrum i Borås och därifrån antingen tåg eller buss till centralen i Gbg och därifrn spårvagn till önskat ställe...
Jag skulle av på vasagatan... Sen stod det vasaplatsen så jag gick av.... det var för tidigt... men jag var ute i god tid så ingen fara med det. Jag var på vasagatan så det var bara att gå uppåt. Hittade snabbt till Handelshögskolan, bra! Men sedan fanns en karta att utläsa så fort man kom in. Jag hittade att jag skulle till våning 4 och hus E. Jaha... orientering ... Gick upp ett par trappor. Stod våning två och sedan var det lite halvplan och jag såg inte direkt skyltat... men giick jag in lite på planen s hittade jag våning 4. Men där stod hus A. Okej... jag har alltdå hittat till Göteborg, till vasagatan, till högskolan, rätt våning... nu gäller det bara att htta rätt hus också... Jag testade motsatt riktningmot Hus A. Stod inget... frågade ett par lärarae som såg osäkra ut och kikade sig lite omkring de med. Men kom fram till att jag skulle fortsätta åt samma håll. Hittade Hus E och salen fanns inom synhåll =)
Sådär, nu stod man där med ett gäng som alla skulle bli socionomer. Kommer jag fixa det här ?? Tänk om alla är supersmarta här nu och jag inte fixar det ? Jo, jag har ju kommit in precis som dem så borde ju gå.

Jag hade dagen i ära förkylning som inkluderade att snyta mig "hela tiden" och dessutom rethosta... jag laddade upp med vattenflaska så jag kunde dricka under upprop. På dörren in till klassrummet stod det att man varken fick äta eller dricka... Typiskt... det jag funderade mest på under uppropet var att jag skulle försöka hosta så ljudlöst som möjligt eller en gång riktigt så jag slapp småhosta hela tiden =(

Jag hamnade i klass E,klassen som skulle vara i Hammarkullen. Vi alla fick en gemensam introduktion och sedan fick de olika klasserna ses för sig. Vi hade lite rolig "speeddating". Det gick ut på att halva klassen placerade ut sig och var så kallade "fasta" medan andra halvan fick vara rörliga. Den rörliga halvan placerade ut sig hos en fast och sedan fick man göra en kort presentation av sig själv på 1,5minuter och sedan bytte man roller och därefter flyttade sig de rörliga ett steg. På det sättet fick man lite fler antiskten och lite man kunde associera ansikterna till.

Dagen efter blev det till att hitta till Hammarkullen. Min buss var inte inne precis i tid, när jag sedan hittat rätt spårvagn så tog den också lite längre tid än vad som stått. Hammarkullen ligger, som de beskrivit så fint, om man kör rätt in i berget med spårvagnen och där den sedan stannar vet man att man är i Hammarkullen. Sedan fr man ta väldigt långa rulltrappor upp till jorden =) sprang mig sedan fram och var framme några minuter efter nio. Inte roligt att komma lite sent... men många färdmedel att passa in och en bit att pendla... får springa snabbare imon!

Det första lärarna sa var att detta inte var någon liten kurs eller att vi bara skulle gå ett halvår. Detta kommer vara en del av våra liv. Vi kommer gå detta program i 3,5år. Vilket gör att vi måste trivas ihop och känna varandra väl, något i den stilen. Så vi fortsatte med lite presentationsövningar under dagen och de berättade lite hur de tänkte.

Under veckan har vi dels fått reflektionspartners. Jag kommer reflektera till två till. Det innebär att vi kommer reflektera om veckan eller om texter eller det vi håller på med en gång i veckanb, oftast fredagar. Vi kommer sedan diskutera det vi reflekterat på måndagar. Vi kommer sedan i slutet av terminen kunna skriva en så kallad plattform, grund för oss själva. Med hjälp av våra reflektioner kommer vi kunna skapa en grund där vi står och vi kommer så småningom kunna se hur vi själva utvecklas, förändras eller helt enkelt se programmets gång och se tillbaka på våra egna tankar och vårt eget sätt att resonera. Det känns bra och roligt att det är något som man ska göra! Det är annat sånt man kan önska att man borde skrivit om m.m. för manglömmer osv.
Vi blev också en grupp på tre socionomer och en socialpedagog som tillsammans skriva utföra en projekt. Vi kommer hela tiden göra små projekt i stadsdelen under vår utbildning. Vi har redan fått vandra runt lite på Hammarkullen och lära känna stadsdelen lite. Vi är nio grupper i klassen just nu och har alla varit ute på studiebesök som vi redovisat för varandra. Ganska smart sätt. Istället för att alla ska vara överallt så delas man upp men man får ändå ta lärdom om alla ställen. Intressant...

På onsdagen hade vi sopplunch. Lärarna lagade soppa och vi studenter fick betala 20kr var för att vara med och äta. Tidigare har de bjudit på den, men nu måste det sparas. Men det var också lite roligt, att alla åt tillsammans.

Funderingar:
Efter att alla varit på studiebesöken nämnde de flesta hur bra de olika ställen de besökt arbetade. Att de pratade väldigt väl, blev bra bemötta, trivdes i sina arbetsgrupper, hur de brann för sina arbeten, hur väl de samarbetade med övriga arbetsplatser samt människorna i stadsdelen. Min tanke är då: Om de lyckats få så många väl fungerande yrkeskategorier och bra arbetsplatser där många ställer upp och allmänt vill ses och hjälpa till. Varför ser det då ut som det gör?
Eller är de fortfarande i förändringsarbete och man ser inte allt resultat ännu? Eller fel av mig!? Kanske är mycket resultat sedan tidigare... Jobbar alla som det låter kommer detta bli en stadsdel man drömmer om att få bo i. Eller är det så att alla är trötta på det negativa och verkligen lyfter fram det possitiva?

Det ska helt enkelt kort och lätt bli spännande att upptäcka...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar