Grattis Peter och Linda

Det är meningen att jag ska sitta och plugga nu... men jag bara sitter här och tänker på våra komipsar Peter och Linda som idag fått en liten son!!

Att få barn är så otroligt häftigt. Tänk att de har varit med om en förlossningen och fått ett litet barn. Har man inte varit med om det så är det svårt att beskriva känslan. Men man har gått och väntat i nio månader och sett sin mage växa. Man vet att magen innehåller en liten varelse man kommer komma att älska... men man fattar inte riktigt. Allt eftersom magen växer så början man trivas med det och man får känslor för den lilla saken där inne... man känner sparkar och hur den vänder på sig och rör sig där inne. Man kan ha ett litet samspel... trycker lite genom magen på den lilla sakens fot och så får man en liten spark tillbaka... Man kan till och med känna att det man har inom sig hickar.. en lustig tickande liten känsla.
Sen kommer dagen då man får ont och man ska föda. Man kan uppleva så många känslor. som både rädsla, nyfikenhet, smärta m.m.

Men efter ytterligare väntar och man kan verkligen inte förstå vad som är på väg att komma ut s säger de att de kan se huvudet, Man kan inte förstå "huvudet på vaddå"??. Sen kan man inte riktigt beskriva känslan.... men kanske inte den skönaste känsla... blir väldigt spänt, varmt, ont... och sedan är en liten bebis ute och helt plötsligt på ens mage. All smärta är borta och man skrattar, gråter, klappar den lilla kladdiga varelsen på sig och bara är.

Att få upp sin lilla bebis för första gången på magen/bröstet är en känsla som bara en mamma kan förstå. Det är fantastiskt att få upp denna lilla kladdiga, blöta, kanske lite blåa unge på magen. Och känslan "den är ute"!!

Man känner sig otroligt speciell, duktig och oövervinnelig helt enkelt!

Helt plötsligt är man mamma och pappa!! Man är helt plötsligt tre!

Grattis till er lilla son!
Ni har precis varit med o den mest speciella dagen i era liv=)